Två väldigt överredigerade bilder får ni här, sånt jag gillar.

Väldigt länge sen jag upplevde sån smärta, träningsvärken dödar mig sakta men säkert. Kan knappt sitta, stå eller gå. Att gå upp eller ner för trappor kan jag glömma.

Jaha, ledarmöte idag då. Nästa vecka rullar allt igång som det ska igen, fint det.

Får tiden att gå genom att lyssna sönder Foster The People, planera kommande metropolbesök och sommaren.

Förresten så trodde jag att nytt år var lika med vår men varje gång jag tittar ut genom fönstret och bemöts av en vit massa påminns jag om hur fel jag hade. Suck.